Intressant!

Bilder från vårt 15-års jubiléum

Vårt jubiléum blev välbesökt. Här kan ni se ett bildcollage.

Sök på sidan...

Släktforskarsjukan

Varning:

Sjukdomen är mycket  smittsam, men det finns en del som är immuna hela livet. Sjukdomen är inte livshotande, men blir gradvis värre. Många betraktar den som en farsot

Symtom:

Ständiga behov av uppgifter som personer, datum, årtal och orter. Patienten har ofta ett envist ansiktsuttryck och är vid vissa tillfällen döv-även vid tilltal av familjemedlemmar. Han/hon har inte lust med arbete  med undantag för ivrigt letande i böcker register och alla slags handlingar från äldre tid. Han/hon tillbringar mycket tid på bibliotek och arkiv. Forskaren svär över brevbäraren som inte lämnar någon post när man som värst längtar efter svar. Han/hon är en kompulsiv (absolut tvång) brevskrivare och han/hon vistas ofta på egendomliga platser såsom kyrkogårdar, torpställen, ruiner och avlägsna platser ute i landet.

Behandling:

Mediciner har inte  någon större verkan. Patienten bör däremot besöka närliggande arkiv, bli aktiv medlem i en eller flera släktforskarföreningar . Han/hon bör prenumerera på Släkthistoriskt Forum. Patienten måste vid de tillfällen  då släktforskartidningar anländer ges ett lugnt och rofyllt hörn i bostaden, där han bör lämnas ensam. Sjukdomens egendomliga karaktär är att ju värre den blir  desto gladare blir patienten. Och en glad patient har god inverkan på dina besökare.

 

Ursprung:

Artikeln  är hämtad från SLÄKTDATA nr 2
av Per Liljeström

 

Publicerad i Släktträdet dec -09